Klimat, oljan och tillväxten

Titeln ”Klimatet, oljan och tillväxten” sätter ord på tre, för den moderna civilisationen, avgörande företeelser.

Samtidigt som städer översvämmades, skogar brann och glaciärer smälte stod vetenskapen frågande inför den hastiga uppvärmningen av haven. Även om alltså inte ens de skarpaste hjärnorna har kunnat ge oss den fulla förståelsen är det tveklöst att ett minskat bruk av fossila bränslen är det enda riktigt verksamma motmedlet.

Ett annat besvärande faktum är att det finns en tight koppling mellan den ekonomiska tillväxten och konsumtionen av olja, kol och fossil gas. Sett i backspegeln har världen aldrig upplevt goda ekonomiska tider utan att också användningen av dessa energikällor ökade.

Med stöd i officiell statistik demaskeras flera viktiga trender.
Bilden som framträder är inte vacker.

Det som går under benämningen ”grön omställning” kan inte beskrivas som annat än något marginellt hos oss i den rika delen av världen. Solenergin må vara billig, men det visar sig vara en myt att den växer exponentiellt. Elbilarna är ett giltigt svar på problemen med sot och kväveoxider, men för att rädda klimatet duger de inte. Exemplen kan mångfaldigas och problemet med att ställa om kokas ned till att de fossila bränslena har överlägsna prestanda som bärare av energi.

Som lök på laxen kommer – inom kort – världens oljeutvinning att minska. Ett skeende som varken Trump eller Putin kan rå på. Något som inte blåser faran över för klimatet, men som utmanar föreställningen om en ständigt växande ekonomi. Den relevanta frågan borde vara: ”Hur styra mot en demokratisk och fredlig nedväxt?”

Boken visar inga enkla utvägar utan stänger istället flera dörrar.
Något som är väl så konstruktivt.