Överleva är oftast bara tur

Den här boken skrev jag efter att några barnbarn under lång tid ville lyssna på historier från min uppväxt. Med berättandet blev ungdomsåren allt tydligare. Jag började inse att det var märkligt att fortfarande vara i livet. Det var långt ifrån givet att som nu få umgås med barn och barnbarn och ta del i mycket av det som pågår runt omkring.

Min aningslöshet i barn- och ungdomen blev orsak till åtskilliga tillbud. Sällan var det min förtjänst att utgången blev utan bestående problem. Jag vill här berätta om många av de till fällen som kunnat sluta mycket illa men även om andra som fått mer lyckosamma slut. Min förhoppning är att nå unga läsare inte bara för att berätta historier från förr utan också om möjligt få dem att verkligen tänka på vad dom håller på med. Att de ska vara aktsamma om sig själva och om varandra. Det är så många tillfällen som snabbt kan förändra eller göra slut på en till synes oändlig framtid.

Ulf Bredbeg föddes i Skara 1939 och har bott i Åkersberga nordost om Stockholm sedan 1967 då han gifte sig med sin öländska.